AI-förordningen: det här måste ni upplysa om från 2 augusti 2026

Tänk er en kund som öppnar chattrutan på er webbplats en tisdagskväll. Svaret kommer snabbt och vänligt från en avatar med förnamn och profilbild, och kunden tackar och frågar om det går att ringa samma person i morgon. Det går inte, för avataren är en språkmodell. Sedan den 2 augusti 2026 ska kunden ha fått veta det redan när chattrutan öppnades, eftersom artikel 50 i EU:s AI-förordning började tillämpas då. Kravet gäller oavsett hur stort företaget är. Underlaget för resten av guiden är förordningens text och kommissionens egna sidor, och alla källor finns längst ner med datum och länk.

Vad artikel 50 kräver

Artikel 50 innehåller fyra skyldigheter, och de riktar sig till olika aktörer. Texten finns i förordning (EU) 2024/1689. Kommissionen har också publicerat en sida med frågor och svar som förklarar hur artikeln ska tolkas i praktiken.

• Chattbotar och röstassistenter. Ett AI-system som kommunicerar direkt med människor ska vara utformat så att de förstår att de har att göra med en maskin. Undantaget är när det redan är uppenbart för en rimligt informerad och uppmärksam person. En chattruta med rubriken ”AI-assistent” klarar kravet. En avatar med förnamn och profilbild behöver däremot en tydlig upplysning.
• Maskinläsbar märkning. Leverantören av ett generativt AI-system ska märka ljud, bild, video och text så att en maskin kan upptäcka att innehållet är skapat eller manipulerat av AI. Märkningen ska uppfylla fyra krav: den ska vara effektiv, robust och tillförlitlig, och den ska fungera mellan olika system.
• Deepfakes. Den som publicerar bilder, ljud eller video som liknar verkliga personer, platser eller händelser ska tala om att materialet är skapat eller manipulerat med AI. För konstnärliga och satiriska verk räcker en upplysning som låter publiken uppleva verket som det är tänkt.
• AI-genererad text om samhällsfrågor. Text som publiceras för att informera allmänheten i frågor av allmänt intresse ska märkas som AI-genererad. Undantaget för redaktionell kontroll, som beskrivs längre ner, avgör hur mycket arbete det blir för en marknadsavdelning.

Upplysningen ska ges tydligt och vara lätt att urskilja, senast när personen för första gången interagerar med systemet eller möter innehållet. En mening i användarvillkoren räcker därför inte för chattrutan i nedre högra hörnet. Upplysningen ska synas i chattrutan så fort den öppnas, och den ska också uppfylla kraven på tillgänglighet.

Är ni leverantör eller användare av systemet?

Det beror på systemet. Skyldigheterna fördelas mellan två roller, och samma företag kan ha den ena rollen i ett system och den andra i ett annat. Leverantör är den som utvecklar ett AI-system, eller låter någon annan utveckla det, och släpper ut det på marknaden i eget namn. Användare är den som kör ett AI-system under eget ansvar i sin verksamhet. I förordningens svenska text heter den rollen tillhandahållare. Kommissionen påpekar att enskilda anställda inte räknas som användare var för sig, så ansvaret ligger på företaget.

Ett vanligt exempel: ett företag köper en chattjänst och lägger in den på webbplatsen. Chattboten är leverantörens system och företaget är användare. Ändå är det företaget som styr gränssnittet där besökaren ska få veta att det är en AI. Bygger företaget sin egen chattbot ovanpå någon annans språkmodell blir det mer komplicerat. Då uppstår frågan om vem som är leverantör av det system som till slut släpps ut på marknaden, och därmed vem som ska märka det genererade innehållet.

Tre saker att ha på plats innan ni börjar

Vi räknar med en förmiddag för alla tre, och de sparar veckor längre fram. Ordningen spelar roll: gör ni inventeringen efter att texterna är skrivna, får ni skriva om dem.

• En lista över alla ställen där ett AI-system möter en människa. Börja med chattboten på webbplatsen, röstsvaret i telefonväxeln och de automatiska svaren på supportmejl. Ta sedan med formulär som svarar med AI-genererad text och de AI-funktioner som redan är aktiverade i affärssystem och kundtjänstverktyg.
• En kolumn i listan som för varje rad anger om företaget är leverantör eller användare av just det systemet. Det är raderna där svaret är oklart som behöver en jurist, och i ett företag som köper in alla sina AI-verktyg blir de få.
• Ett beslut om vem som ansvarar för frågan internt. Kravet uppfylls i själva gränssnittet, så den som saknar mandat att ändra texten i chattrutan kan inte heller ha ansvaret.

Sex steg i den ordning som lönar sig bäst

Stegen är skrivna för ett företag som använder AI på en handfull ställen. Ett företag med femtio sådana ställen gör samma sak för varje system och utser en ansvarig per rad.

• Inventera. Gå igenom listan ovan och fyll på med det som saknas. Räkna med att hitta minst ett system som ingen hade tänkt på, till exempel en funktion som slagits på i ett verktyg som företaget redan betalar för.
• Skriv upplysningen. En mening, på samma språk som kunden möter i övrigt, som talar om att svaren kommer från en AI och hur man når en människa. Artikel 50 kräver bara den första delen, men det är den andra som gör att upplysningen uppfattas som service.
• Placera den där den syns först. Kravet gäller den första kontakten: chattrutan när den öppnas, röstsvarets första mening, det automatiska mejlets första stycke. Tillgänglighetskraven gäller samtidigt, så upplysningen ska också gå att ta del av med en skärmläsare.
• Märk det AI-genererade innehållet. Är företaget leverantör av ett generativt AI-system gäller kravet på maskinläsbar märkning i artikel 50.2. Kommissionen publicerade den 10 juni 2026 en uppförandekod för öppenhet kring AI-genererat innehåll, och i slutet av juli hade omkring 190 företag och organisationer skrivit under den. Koden beskriver de olika teknikerna och konstaterar att ingen enskild teknik i dag uppfyller alla fyra kraven i artikeln.
• Gå igenom publicerade texter. De som handlar om samhällsfrågor omfattas av kravet på märkning, och undantaget som beskrivs nedan avgör vilka av dem som behöver märkas.
• Dokumentera. Skriv ner vilka system ni har inventerat, vilken roll ni har i vart och ett och vilken upplysning som lades in var och när. Tillsynsmyndigheten ställer sina frågor i efterhand, och då vill ni kunna visa ett daterat dokument.

Så kan upplysningen låta

Förordningen säger vad som ska framgå men lämnar formuleringen fri, och det är formuleringen som avgör om upplysningen uppfattas som en varning eller som service. Här är två exempel som uppfyller kravet och låter naturliga när de läses högt:

• ”Du chattar med en AI-assistent. Skriv ’människa’ så kopplar vi dig till vår kundtjänst, vardagar 8–17.”
• ”Svaret är skrivet av AI och har granskats av vår kundtjänst innan det skickades. Svara på det här mejlet så får du kontakt med en person hos oss.”

Det andra exemplet beskriver ett arbetssätt där en människa läser svaret innan det skickas. Använd bara en sådan formulering om den stämmer för er. En upplysning om granskning som ingen gör är sämre än ingen upplysning alls, eftersom den går att kontrollera och är fel. För publicerade texter om samhällsfrågor är det dessutom just granskningen som undantaget bygger på. Använd sedan samma formulering överallt där systemet möter kunder, så att den som växlar mellan chatt, mejl och telefon får samma besked.

Undantaget som marknadsavdelningen behöver känna till

Artikel 50.4 kräver att AI-genererad text märks om den publiceras för att informera allmänheten i frågor av allmänt intresse. Kommissionen nämner politik, rättsväsende, rättigheter och hälsa som exempel. Undantaget gäller när texten har granskats av en människa eller genomgått redaktionell kontroll, och en fysisk eller juridisk person har det redaktionella ansvaret för publiceringen.

Kommissionen förklarar vad redaktionell kontroll innebär: en granskning av innehållet, gjord av någon som har befogenhet att godkänna eller stoppa texten efter att ha kontrollerat fakta. En stavningskontroll räcker inte, och det gör inte heller ett godkännande efter en snabb genomläsning. Ett företag som använder AI i sin innehållsproduktion behöver alltså ett arbetssätt som går att visa upp: vem som läser, vad den personen får stoppa och var det syns. Ett sådant arbetssätt är billigare att införa från början än att rekonstruera i efterhand.

Vad det kostar att strunta i reglerna

Enligt artikel 99.4 kan en överträdelse av bland annat artikel 50 ge sanktionsavgifter på upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen. Det högre av de två beloppen gäller. För små och medelstora företag, även nystartade, gäller enligt artikel 99.6 det lägre. Kapitlet om sanktioner har tillämpats sedan den 2 augusti 2025 enligt artikel 113, så avgifterna kan tas ut för överträdelser av artikel 50 från den dag då artikeln började tillämpas.

Tillsynen sköts nationellt. I Sverige utsåg regeringen den 15 juni 2026 Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, till marknadskontrollmyndighet för AI-förordningen. IMY ansvarar bland annat för AI-system inom brottsbekämpning och kreditvärdering, och myndigheten samarbetar med Post- och telestyrelsen och Finansinspektionen. Flera myndigheter delar på tillsynen inom sina sektorer, så frågor från tillsynen kan komma från någon av dem.

Mer tid för generativa system som redan fanns på marknaden

Förordning (EU) 2026/1744, även kallad Digital Omnibus on AI, trädde i kraft den 27 juli 2026. Leverantörer av generativa AI-system som fanns på marknaden före den 2 augusti 2026 får enligt förordningen fyra månaders övergångstid för den maskinläsbara märkningen i artikel 50.2. Övergångstiden löper fram till den 2 december 2026. Lättnaden gäller bara den märkningen. Kravet på att tala om att en chattbot är en AI gäller sedan den 2 augusti, för både nya och gamla system.

Vad den här guiden inte svarar på

Guiden bygger på vår tolkning av förordningen och kommissionens egna sidor, så den ersätter ingen juridisk bedömning av ett enskilt fall. Den håller sig till kraven på öppenhet i artikel 50. Förbuden i artikel 5 och reglerna för högrisksystem, vars tidsplan ändrades genom förordning 2026/1744, ligger utanför. Läget är det som gällde den 16 september 2026, och med datumen och länkarna nedan kan ni kontrollera om något har ändrats sedan dess.