Tillgänglighetslagen: gäller den er webbplats?

Den 28 juni 2025 började lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet gälla. Den kallas tillgänglighetslagen eller LPTT och är Sveriges genomförande av EU:s tillgänglighetsdirektiv. Sedan dess har Post- och telestyrelsen öppnat 28 tillsynsärenden mot namngivna e-handlare, och listan innehåller namn som ica.se, hm.com, ikea.com, coop.se, apotea.se och adlibris.com. Den här guiden går igenom vilka webbplatser lagen träffar, vilka delar av en sajt som omfattas, vad PTS faktiskt granskar, vilka undantag som finns och vad det kostar att låta bristerna ligga. Underlaget är lagtexten och PTS egna sidor, och alla källor finns längst ner med datum och länk.

Gäller lagen er webbplats?

Tre frågor avgör det, och de ska besvaras i tur och ordning.

• Säljer ni någon av de tjänster som räknas upp i 4 §? Listan är sluten: elektroniska kommunikationstjänster, tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster, delar av persontrafik med buss, fartyg, luftfartyg eller tåg, banktjänster för konsumenter, tillhandahållande av e-böcker och e-handelstjänster. En webbplats som bara presenterar ett företag och tar emot kontaktförfrågningar finns inte på listan.
• Riktas tjänsten till konsumenter? Kraven i 4 § gäller tjänsterna när de är avsedda för konsumenter. En tjänst som säljs uteslutande till andra företag ligger därför i regel utanför. Organisationsformen spelar ingen roll: PTS är tydlig med att en ideell förening som erbjuder en tjänst på listan omfattas på samma villkor som ett aktiebolag.
• Är företaget större än ett mikroföretag? Enligt 10 § behöver tjänster som tillhandahålls av mikroföretag inte uppfylla tillgänglighetskraven. Definitionen i 2 § kräver två saker samtidigt: färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning på högst två miljoner euro. Ett bolag med sex anställda och fem miljoner euro i omsättning är alltså inget mikroföretag. Gränsen är satt i euro, så ett bolag som redovisar i kronor räknar om sin egen omsättning innan jämförelsen görs.

Blir svaret ja på alla tre gäller kraven, oavsett när sajten byggdes. Blir svaret nej på någon av dem finns det inget att åtgärda enligt just den här lagen. Det är värt att göra bedömningen skriftligt och spara den, eftersom den är er egen och kan prövas i tillsynen.

Vilka delar av sajten omfattas?

Här sitter den mest användbara avgränsningen i hela regelverket, och den är lätt att missa. PTS bedömer att det endast är de delar av en webbplats som hör till e-handelstjänsten som omfattas av tillgänglighetskraven för e-handelstjänster. Skälet myndigheten anger är att det är tjänsterna som lagen pekar ut.

I praktiken betyder det att kassan, produktsidorna, sökfunktionen, kontoinloggningen och vägen däremellan ligger inom kraven, medan ett pressrum eller en hållbarhetsrapport på samma domän kan ligga utanför dem. PTS är samtidigt tydlig med två saker: gränsdragningen gör varje aktör själv, och den kan prövas i tillsynen. Finns det delar av webbplatsen som omfattas av andra tillgänglighetskrav gäller de fortfarande.

Avgränsningen gör arbetet möjligt att planera. Ett företag med tvåtusen sidor behöver inte börja med alla tvåtusen: köpflödet är den del som både lagen och tillsynen tittar på, och det är dessutom den del där en brist kostar företaget en order i samma sekund som den kostar besökaren tillgången. Vi bygger webbplatser med den ordningen i grunden, eftersom det är billigare att bygga in kraven än att leta upp dem i efterhand.

Vad kraven innebär i praktiken

Lagen formulerar funktionella krav och pekar inte ut någon teknisk standard. I stället ger 9 § en presumtion: en tjänst som överensstämmer med en harmoniserad standard förutsätts uppfylla tillgänglighetskraven i den utsträckning kraven följer av standarden. Den vägen är den praktiska.

Standarden är EN 301 549. Tre saker om den är värda att ha klara:

• WCAG är en delmängd. För att klara EN 301 549 behöver man uppfylla WCAG nivå A och AA. Nivå AAA är inget krav.
• Standarden är bredare än webben. EN 301 549 innehåller krav på programvara, dokument och hårdvara vid sidan av webbinnehållet, så en WCAG-genomgång täcker en del av standarden.
• Den revideras just nu. PTS anger att nuvarande version kan användas som vägledning tills revisionen är klar.

De fyra principerna bakom WCAG är de PTS utgår från i sin granskning: en tjänst ska vara uppfattningsbar, hanterbar, begriplig och robust. Översatt till ett köpflöde handlar det om att texten går att läsa och förstoras, att allt går att nå med tangentbord, att fälten talar om vad som gick fel, att kontrasterna håller och att koden är begriplig för en skärmläsare. Utöver själva tjänsten ska det finnas information om hur tjänsten uppfyller kraven, enligt 25 §, och den informationen ska själv vara tillgänglig.

Det här granskar PTS när ett ärende öppnas

PTS är marknadskontrollmyndighet för samtliga produkter i lagen och tillsynsmyndighet för tre av tjänsterna: elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handel. Ett ärende går i fyra steg som myndigheten själv beskriver: en begäran om uppgifter, en granskning av tjänsten, en kontroll av informationen om hur tjänsten fungerar, och en möjlighet för företaget att yttra sig.

PTS meddelade den 15 oktober 2025 att den planlagda tillsynen av e-handel hade börjat och riktades mot större aktörer etablerade i Sverige som säljer produkter på nätet. Granskningen gällde webbplatserna och lämnade apparna utanför, och den omfattade tre delar av varje webbplats: startsidan, en produktsida och sökfunktionen. Den 3 mars 2026 startade PTS elva ärenden till och hade då 28 öppna tillsynsärenden, mot ellos.se, biltema.se, kappahl.com, apotea.se, ahlens.se, mq.se, mathem.se, apotekethjartat.se, kronansapotek.se, hemkop.se, coop.se, systembolaget.se, stadium.se, hm.com, boozt.com, clasohlson.com, netonnet.se, ica.se, apoteket.se, lager157.com, apohem.se, xxl.se, jula.se, snusbolaget.se, willys.se, adlibris.com, lyco.se och ikea.com. Tillsynen pågår under 2025 och 2026, ärendena startas stegvis, och vilka företag som omfattas längre fram är ännu inte bestämt.

Två saker gör listan mindre förutsägbar än den ser ut. Tillsynen behöver inte utgå från en plan: vem som helst kan lämna klagomål till PTS om bristande tillgänglighet, anonymt om hen vill, och myndigheten använder klagomålen när tillsynen planeras. Och PTS lämnar varken förhandsbesked eller individuell rådgivning, eftersom myndigheten är tillsynsmyndighet. Bedömningen av om ni omfattas gör ni själva.

Undantagen, och vad de kostar att använda

Tre undantag finns, och de skiljer sig kraftigt i pris.

Mikroföretag, enligt 10 §. Det billigaste undantaget, eftersom det gäller direkt. Tjänster som tillhandahålls av ett mikroföretag behöver inte uppfylla tillgänglighetskraven, och ett mikroföretag som hanterar produkter behöver varken dokumentera sin bedömning eller underrätta myndigheten. Villkoren i 2 § ska vara uppfyllda båda två.

Oproportionerligt stor börda, enligt 7 och 8 §§. Det dyraste undantaget. Kraven gäller inte i den mån de kräver en större förändring av produktens eller tjänstens grundläggande karaktär, eller innebär en oproportionerligt stor börda för aktören. Men den som åberopar undantaget ska dokumentera sin bedömning med en motivering, spara den, och underrätta tillsynsmyndigheten om att undantag åberopas. Begär myndigheten det ska en kopia lämnas in. Ett undantag är alltså ett papper som granskas, och 33 § ger myndigheten rätt att förelägga om en ny bedömning när den hittar brister i den gamla. 7 § lägger till en gräns för grunden: har aktören fått externa medel i syfte att göra produkten eller tjänsten mer tillgänglig gäller kraven ändå, eftersom ett undantag då inte skäligen bör tillämpas.

Övergångsbestämmelserna. Lagen tillämpas inte på förinspelad tidsberoende media som publicerades före ikraftträdandet, på dokumentfilformat från samma tid, eller på innehåll som räknas som arkiv och som inte har uppdaterats eller redigerats efter den 28 juni 2025. En tjänsteleverantör får dessutom fortsätta använda produkter som lagligen användes före ikraftträdandet, längst till och med den 27 juni 2030, och fullgöra avtal som ingicks före ikraftträdandet till avtalstidens slut inom samma yttre gräns. Det undantaget gäller produkter och avtal, så det räcker inte långt för en sajt som uppdateras varje vecka.

Vad det kostar att låta bristerna ligga

Trappan är skriven i lagen och har fyra steg. Hittar myndigheten att en tjänst inte uppfyller kraven ska den enligt 32 § först uppmana den ansvariga att åtgärda bristen inom en viss tid. Sker det inte får myndigheten besluta de förelägganden som behövs, och enligt 35 § får ett föreläggande förenas med vite. Vid sidan av det får myndigheten enligt 37 § ta ut en sanktionsavgift när en aktör har åsidosatt bland annat skyldigheterna i 6 och 24–26 §§. I ringa fall beslutas ingen avgift, och beslut kan fattas i upp till fem år efter att åsidosättandet upphörde.

Beloppet står i 39 §: sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst 10 000 kronor och högst 10 000 000 kronor, med hänsyn till hur allvarligt och omfattande åsidosättandet är. Finns särskilda skäl får avgiften sättas ned helt eller delvis. Avgiften ska betalas inom trettio dagar och tillfaller staten, och beslut enligt lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Vad det kostar att åtgärda går det inte att säga generellt. Priset beror på hur mycket av flödet som behöver byggas om, och det avgörs av hur sajten byggdes från början. Våra egna priser för webbplatser visar spannet för ett bygge och för en ombyggnad av ett befintligt.

Det vi kan visa är vad det kostar att bygga in kraven från början. Hos oss är tillgängligheten två byggrindar. Ett test räknar om varje tillåtet par av text och yta direkt ur färgfilen vid varje ändring och fäller bygget under WCAG AA — 29 kontroller, samtliga godkända när det senast kördes. Den 28 augusti 2026 höjde vi dessutom golvet för tryckytor från 28 till 44 bildpunkter, testat på varje sidtyp i nio bredder. Båda kostade något. Färger som ser bättre ut än de mäter kan inte gå i produktion, varje knapp och fält fick växa, och layouterna i nio språkversioner fick byggas om i samma svep. Den räkningen kom en gång. En ombyggnad under ett tillsynsärende kommer med en tidsfrist på andra sidan.

Vad den här guiden inte svarar på

Fyra saker är värda att säga rakt ut.

Guiden bygger på vår läsning av lagtexten och PTS egna sidor och ersätter ingen juridisk bedömning av ett enskilt fall. Den beskriver PTS ansvarsområde — elektronisk kommunikation, banktjänster och e-handel — medan andra myndigheter har tillsyn över de övriga tjänsterna i 4 §. Produktkraven i 3 §, som gäller allt från betalningsterminaler till läsplattor, ligger utanför. Och den beskriver läget den 28 september 2026: EN 301 549 revideras, tillsynen pågår, och PTS har ännu inte publicerat något föreläggande i de 28 ärendena. Med datumen och länkarna nedan kan ni kontrollera vad som har hänt sedan dess.

Regelverket om öppenhet när ni själva använder AI i kundmötet är en annan fråga, med en annan myndighet och ett annat datum.